
Programblad
Herr Peders gråmma sjöresa
Vi är mönna spånadäkor
glaredda fåfulla kongsar
skättar toe ställt te öyven
ein fajn ull
spinna snoe
och sisa garn
Vem råder över naturen?

Sjörådarna
Jag tro du har hört talas om skogsrået, och kanske också undrat över hennes namn. "Rå", vad är det för något? Jo, det är förkortningen av ordet råda. Rådarna fanns inte bara i skogen. Det fanns bergsrån, havsrån, sjörån och till och med källrån.
Men även om dom vaktar naturen och försöker göra gott, så kan de också vara listiga och nästan elaka. Men det är ju för att människan är en så enfaldig och självisk varelse. Då måste de få bita ifrån för att varna.
Men vart har rådarna tagit vägen? Våra skogar, våra sjöar och våra hav är i sämre skick än nånsin. Gör dom inte sitt jobb? Eller vad är det som har hänt?
Våra rådare
Det är nog bäst du ger dom en liten gåva, annars...

Astrid Selling
källrå
havsrå
sjökapten
Herr Peder

Elisabeth Ekman
havsrå
Herr Peder
Vannmannen

Sanne Dahlström
havsrå
Herr Peder
Angela

Anne Berglund
sjörå
svältande barn
havsrå

Nellie Waite
havsrå
Herr Peder

Astrid Sällström
sjörå
havsrå

Camilla Sjögren
svältande barn
krogmadame
havsrå

Elisabeth Lindberg
sjörå
havsrå
Herr Peder

Anette Johansson
havsrå
båtbyggare
havsrå
Herr Peders gråmma sjöresa
En berättelse skapad av berättelser

Traditionellt berättande
Förr var söndagen den lediga dagen. Efter att kyrkogången var avklarad samlades man ofta hos någon äldre i byn som var duktig på att berätta historier. Man lyssnade och sjöng med i ballader som sjungits i århundranden om gruvliga öden, krig, död och kärlek. Det var lika spännande varje gång, för en riktigt bra berättare kunde lägga till och dra ifrån som det behagade, så åhörarna visste aldrig riktigt hur det skulle gå.
Vi har samlat ihop en hög med medeltida ballader som vi vet har sjungits i Blekinge med omnejd och som har sina särskilda varianter upptecknade här i Blekinge. Vi har hittat berättelser från bland annat Hjorthålan, Näsum och Kyrkhult. Somliga har melodi och andra har vi fått tonsätta. Och precis som berättarna förr har vi ändrat lite i texten här och där.

Herr Peder
Vem är den där Herr Peder? Inte någon snäll typ precis. Det hörs på namnet. För nog har vi väl alla hört talas om Svarte Petter? I Herr Peders sjöresa handlar det om en bortskämd ung man som har sina anledningar att bege sig ut på havet, trots att hans fostermor, som är synsk, avråder honom från att gå nära vatten.
Att lyssna på sjunga berättelser är en konst som alla kunde förr när man inte hade film eller tv. Bland balladsångare och balladforskare pratar man om "Kino im Kopf", dvs bio i huvudet. Man får helt enkelt föreställa sig händelseförloppet inne i huvudet.
Produktion
Story: Blaustjyng
Idé och produktion: Astrid Selling.
Scenografi och rekvisita: Sanne Dahlström
Musik och komposition
Sång: Blaustjyng
Arkivarbete: Astrid Selling
Komposition & arrangering: Astrid Selling & Elisabeth Ekman
Kantele, härjedalspipa och handtrumma: Astrid Selling
Altblockflöjt: Anne Berglund
Bilder och kommunikation
Bakgrundsbild: Agnes Sjöberg
Foto: Astrid Selling och Astrid Sällström
Affischer & flyers: Astrid Selling
Med hjälp av vår cyberrådare Gemini.....
Och när de hade seglat ena fyrahundra mil
Musiken
Herr Peder och fostermodern
Startsången är baserad på medeltida balladen Herr Peders sjöresa samt texten från en emigrantvisa. Vår Herr Peder-ballad är efter fiolspelaren Isabella Johansson (Svanlund) från Rödeby och Tving i Blekinge och både melodi och text tecknades upp ca 1980.
Arrangemang och stämsång samt textjusteringar: Astrid Selling & Elisabeth Ekman
Herr Peder och sjöråna
Grunden till vår ballad när Herr Peder kommer till Listersjöarna är balladen Herr Magnus och havsfrun, som vi hämtat ur Sveriges Medeltida Ballader (SMB), vår variant av text från Gärdslösa sn på Öland. Eftersom den inte hade någon melodi har vi komponerat en egen.
Komposition, arrangemang för stämsång samt textjusteringar: Astrid Selling & Elisabeth Ekman
Källrået vid Edestad källa
Idén till Källråets ballad kommer från balladen Harpans kraft. Dels handlar den om att offra för att hålla sig vid liv och dels att säkra upp ett öde genom att bygga något starkt (vilket ju förstås inte funkar). I ursprungsballaden är det en bro som ska byggas. Men vi bygger en båt. Harpans kraft gav oss också inspiration till tångspinnerskorna på havets botten.
Komposition, arrangemang för stämsång samt textjusteringar: Astrid Selling & Elisabeth Ekman
Horsakräket
Melodin är hämtad ur Cronholms notbok från Karlskrona, daterad 1775. Förmodligen är det en dansmelodi till en dans vi idag har glömt hur den ser ut. Den har en märklig tonskala och passade utmärkt till vårt syfte.
Arrangemang, komposition för stämsång samt textjusteringar: Astrid Selling & Elisabeth Ekman
Halarvisa
Vi behövde en bra halarvisa och hittade inspiration till melodin i en sjömansvisa upptecknad efter Fritjiof Törnberger, Hällaryd, Blekinge. Texten ställde vi samman utifrån beskrivningar av traditionellt båtbygge och flera i gruppen har gedigen kunskap om segling och traditionella båtar.
Herr Peders sjöresa
Herr Peders sjöresa är en vida spridd ballad och det var den här balladen som lade grunden till hela vår berättelse. Vår variant är efter fiolespelaren Isabella Johansson (Svanlund) från Rödeby och Tving och både melodi och text tecknades upp ca 1980.
Tångspinnerkronas sång
Detta är en helt nyskriven sång. Texten är uppbyggd av blekingska dialektord och blir som en magisk ramsa. Melodin har, långt bort och tillskruvat, sitt ursprung i vaggvisetypen Ro ro till fiskeskär.
Skillintrycket om Marco Polo
Efter att ha gjort ett skillingtrycksprojekt tänkte vi att det är det bästa sättet att dra berätta vår tids Herr Peder, dvs grundstötningen av Marco Polo som 2023 förstörde stora delar av kusten på Listerlandet. Texten är uppbyggde efter telefonsamtater som kaptenen ringde in till Sjöräddningen och som finns inspelat. Melodin är Ro ro till fiskeskär. Och roro kan betyda flera saker.
Text: Astrid Selling
Vattenmannen vår
Vannmannen (eller Vandmannen) kommer ur en ballad från Näsum och verkar anspela på en näckenfigur. Vi placerade honom på havets botten och tog rollen som ofta havsfrun har. Men balladen är i grunden Sven i Rosengård, som ska svara sin mor att han aldrig kommer att kunna återvända efter att ha slagit ihjäl sin egen bror.
Vi spinna guld och silke
Den här sången är helt och hållet nyskriven. Texten skapade vi genom att fråga alla sångerskorna vilka budskap i berättelsen de tyckte kändes viktiga att lyfta fram. Men det finns några strofer som är hämtade ur medeltida ballader, för så orienterar vi oss hela tiden.
Blaustjyng - Blekinge Folksångarensemble
Läs mer om ensemblen här >>
Med stöd av...
Region Blekinge och Sparbanken Eken
© 2023













